Skurugata, Skuruhatt och Skurukälla

Tittar tillbaka på sommarens foton och hittar korten från besöket vid Skurugata och Skuruhatt. Vilken otrolig plats! Kan varmt rekommendera ett besök. Bra vandringskor och bästa klätterstassen är att föredra. Du kommer att kryssa mellan stora stenblock och branta bergväggar. Bergarten är vackert grå- och chokladbrun porfyr. Här finns mossor som annars bara växer i fjälltrakten. Nere i ”gatan” ligger Skurukälla med det allra klaraste vatten. Nu kan du inte sitta och sova, nu går vi!

Som alltid är det hopplöst svårt att fånga magisk, vacker och fantastisk natur på kort, men jag ska ändå göra ett försök.

Vi valde att gå genom ”gatan” först och sedan upp på Skuruhatt, men det kan man helt och hållet välja själv. Skurugata är en ovanlig geologisk formation, en ungefär 800 meter lång klyfta i berget. Det finns fler liknande ”skuror” i Sverige och Skurugata är inte den största. Men ack så mäktig!

Klyftan finns omnämnd i propagandaverket ”Suecia antiqua et hodierna”:

En stor och underlig klyfta i ett skogsklätt berg, Skurugata,

icke långt från staden Eksjö i Småland,

där de gamla göterna enligt sägen offrat åt sina gudar.

Klyftan sägs vara en fjärdedels svensk mil

Att detta också är trollens hemvist är inte svårt att först. Det fanns för länge, länge sedan en jägare som hette Pelle Katt. En dag vandrade han långt bort för att jag, ända bort till Skurugata. Men bäst han gick där kom en flicka gående mot honom. Hon bar på en hund. ”Kan du hjälpa mig att avliva hunden?”, frågade flickan. ”Mor bad mig fråga dig och du kan få en slant för besväret, hunden är gammal och sjuk.” Pelle Katt tog upp sitt gevär och sköt mot hunden, men så var det något som fick honom att tveka. Skottet träffade hunden i benet och han såg nu att det inte var en hund, utan hans egen son. Flickan var ingen annan än ett troll och hon rusade därifrån. Pelle Katt lyfte upp sin son som var illa skadad. Då kände han något i fickan, det var ett guldmynt. Han kastade myntet mot trollet och gick hem. Men på kvällen upptäckte han myntet igen. Hur han än försökte bli av med det kom det bara tillbaka och påminde honom om hur illa han gjort sin son.

(En något modifierad saga, som annars återgetts av Herman Hofberg i Svenska folksägner. Sagorna för var så rysligt grymma.)

Här i Skurugata finns också Tjuva-Jösses håla. Tjuva-Jösse var en riktig slug stortjuv som höll till här. Han stal från bönderna runt om i trakten. Men inte vad som helst! Nejdå, han väntade tills säden var malen och uppsamlad i påsar. På så sätt slapp han mala den och han slapp kvarntullar. Men detta listade ortsbefolkningen ut. De tog en påse mjöl och skar ett litet hål i den. På så sätt kunde de följa mjölspåret till Tjuva-Jösses håla. En modig dräng fick ett rep knutet om magen och firades ner i hålan. Länge var han bort, säkert mer än en timme. Tillslut började hans sällskap dra upp repet. Men drängen var borta och Tjuva-Jösse syntes inte till. Drängen kom aldrig mer tillbaka och ortsbefolkningen var inte längre så sugna på att leta efter Tjuva-Jösse. Så har han inte flyttat bor han väl där än. Det sägs också att hans bössa ska finnas där nere i hålan. Skulle någon hitta den ger det, enligt den gamla sägnen, lycka och välgång.

Här i Skurugata och uppe på Skuruhatt lekte Albert Engström som barn. För honom var detta Småland, kargt och stenigt, men en älskad bygd som finns beskriven i hans verk.

Uppe på Skuruhatt finns en minnessten rest till hans ära. Vi ”hatten” finns flera grillplatser med magnifik utsikt, vindskydd, bord och bänkar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.