Bredvid det lilla torget i Gamleby ligger resterna av den gamla stenkyrkan som troligtvis byggdes till under Magnus Ladulås regeringstid (1275-1290). Den byggdes då ut till den stora, treskeppiga hallkyrka som låg här under Gamlebys storhetstid. Gamleby omnämns redan 1275, i ett donationsbrev från just Magnus Ladulås. Men från början hette staden inte Gamleby utan Västervik. Det Västervik vi känner idag är nya Västervik och Gamleby är den den gamla byn, den gamla staden Västervik. Flytten till nya Västervik bestämdes 1433, men Gamleby behöll sin status som tingsplats. Under en period på 1500-talet flyttade staden tillbaka till Gamleby.
Kyrkan har fått sitt namn efter vägarnas och sjöfararnas helgon Sankta Gertrud. Gertrud föddes år 626 i Belgien. Hennes far var en rik och mäktig man, men han dog när Gertrud var 15 år. Hennes mamma flyttade då med barnen till en lantegendom i Nievelles i Belgien. När modern sedan dog testamenterade hon sin förmögenhet till kyrkan som byggde ett kloster på egendomen. Gertrud togs in i klostret och blev redan som 21-åring klostrets första abbedissa. Hon levde ett fromt liv med mycket hårt arbete. Redan under hennes livstid spreds historierna om de mirakel hon utfört, främst med att bota sjuka och hjälpa fattiga. Vid 1300-talets mitt spreds helgonets kult till Norden, med de tyskar som bosatte sig i här. Det berättas att Gertrud räddade några sjöfarare som var i sjönöd. Det var därför hon under medeltiden blev sjöfararnas och de resandes helgon. Innan en resa dracks en skål till Sankta Gertruds minne, helst med friskt källvatten men senare godtogs också vin. Gertrud dog den 17 mars 664 i Nievelles och hennes vackra relikskrin finns fortfarande där. Hon helgonförklarades i början av 1200-talet. Sankta Gertrud avbildas ofta med en kyrkomodell, en bok eller abbedissestav. Ibland har hon krona på huvudet och ibland är hon omgiven av råttor.
Var kommer då råttorna från, kan man ju undra? Jo, det sägs att klostret hade problem med gnagare som förstörde nunnornas textilarbeten. Gertrud ingick ett avtal med dem, att de skulle slippa fällor om de lät bli nunnornas arbeten. Efter det blev det lugnt på klostret.
I murresten som du ser här under finns två fönstergluggar och dessa två visar på två olika byggnadsperioder. Det stora fönstret är långt och smalt och byggt av mindre, ljusare bränt tegel och kan dateras till Magnus Ladulås tid.
Det andra mindre fönstret har mörkbrända stenar och formen kan dateras till början av 1200-talet och tillhörde troligen de äldsta delarna av stenkyrkan.
Gamleby fick sina stadsrättigheter efter 1280, troligen i början på 1300-talet, och då tros många köpmän ha kommit till staden. Säkerligen var många tyskar. I många medeltida städer uppfördes nya kyrkor på den här tiden, som var större och mäktigare. Kanske var det då kyrkan fick sitt namn?
Kyrkan har förskönats på olika sätt under året. Det finns en berättelse som talar om riksdrotsen Bo Jonsson Grips änka ska ha testamenterat pengar till målade fönster i kyrkan. De kan ha sett ut som fönstret nedan. Detta är en bild från tavlan vid Sankta Gertrud gamla kyrka.
Bo Jonsson Grips änka hette Margareta ”Greta” Dume och var av tysk, adlig härkomst. Hon borde, efter makens död, blivit arvtagarinna till en ofantlig förmögenhet. Men hon hade uteslutits från huvuddelen av hans testamente. Hon gjorde då ett klokt beslut att utse självaste kungen att bevaka makens arv. Det gjorde att mäktiga män uppträdde som hennes ”hjälpare” i de stridigheter som skulle komma. Hon fick också en betydande ställning vid hovet. Tydligen betydde kyrkan i Gamleby mycket för henne. Värre var det med kyrkan i Lofta som brändes 1409 av hennes anhängare.
Troligen fanns det också medeltida målningar i kyrkorummet som hade gotiska valv. På väggarna hängde tavlor och begravningsvapen. Många av dem ska vara bevarade och finns i nya kyrkan.
Foton och en målning från 1800-talet visar vilken fantastisk och mäktig kyrka detta var. Den hade ett högt sadeltak som syntes över staden och låga murar.
Kyrkan hade sin sin ingång i söder och så var det ofta i nordiska kyrkor, men sägen berättar att det inte alltid har varit så.
”Kyrkan hade från början ingången mot väster, men djävulen själv hade en gång blivit utkörd från kyrkan den vägen och för att han aldrig någonsin skulle hitta tillbaka murades ingången igen. En ny ingång togs upp på sidan.”
Sägen berättades av två damer som bodde invid kyrkan. De har också berättat om den porten som var vackert rundad och med snedställda bräder. Vid porten stod också stupstocken.
När biskop Haquin Spegel, från Linköping, besökte kyrkan 1696, anmärkte han på att kyrkans gavlar hade spruckit för att det var sättningar i grunden på grund av sprickor i marken. Golvet i kyrkan var lagt av Ölandssten. Stenen framför muren är troligen en av golvstenarna.
Fröken Sissi 