Från allra första början var utbildning något som bara de rika hade tillgång till, och i undantagsfall vanligt folk. Utbildningen skedde till stor del i klostren eller domkyrkoskolorna. Den första klosterskolan grundades i Sverige år 1237. Det fanns också universitet.
När Gustav Vasa kom till makten avvecklade han klostren, vilken också ledde till försämrade utbildningsmöjligheter. Universiteten lades ner.
På riksdagen 1611 fick dock tre män, Kenicius , Gothus och Rudbeckius i uppdrag att se över skolordningen. Här grundades ett antal skolor. Johan Skytte grundade också flera skolor och reformerade på flera sätt den svenska skolan. För mig är Johan Skytte annars mest känd för sina barnbarn. Läs mer HÄR!
Under 1600-talen uppstod också gymnasierna och universiteten återuppstod.
På 1700-talet blev det lag på att alla barn skulle kunna läsa. Hur detta skulle gå till när föräldrarna själva var analfabeter tog inte lagen hänsyn till. Ofta var det klockaren eller prästen som undervisade barnen. Men långt ifrån alla fick gå i skolan.
1842 beslutade så Sveriges riksdag att alla församlingar skulle ha en skola. Hos oss i vår socken, Kullerstad i Östergötland, bestämdes det redan den 26 maj att de skulle följa beslutet och sockenskolan öppnades 1 oktober.
Den höll till i sockenstugan i kyrkbyn och undervisade barn från 6-12 år. De gick i skolan 6 månader om året och 4 timmar om dagen.
Den första läraren hette Carl Pettersson. Han fick ”tre tunnor råg och tre tunnor korn ur sockenmagasinet och en riksdaler banko i terminsavgift för varje elev (backstugu- och inhyseshjon och statarbarn var undantagna).
Det var föräldrarna som skulle betala för sina barn. Men intresset från sockenborna var väl så där. De ansåg att barnen behövdes hemma.
När första skolan öppnades var ämnena i skolan kristendomskunskap, innanläsning och skrivning.
1864 lägger man till fler ämnen på schemat nämligen räkning, sång, gymnastik, geografi och svensk historia.
Barnen satt i träbänkar som satt ihop med stolen. På en krok kunde man hänga sin väska. I bänken hade man sina få saker.
När barnen tränade på att skriva använde de en griffeltavla. Man skrev med en vit krita.
När man skulle skriva fint skriv man i en skrivbok med en bläckpenna som man doppade i bläck.
Det blev lätt en plump, men det fick det inte bli då blev läraren arg.
Och man ville inte att läraren skulle bli arg, för på den här tiden fick lärare slå barnen.
I sin skolväska hade man med sig sina läxor och sin matlåda. Man fick ingen mat i skolan.
Bodde man nära skolan kunde man gå hem och äta, men flera barn bodde långt bort och hade långt att gå till skolan.
Fröken Sissi 