Som ni kanske redan listat ut gillar jag ju dessa omgjorda sagor. Är fortfarande medveten om att de inte håller absolut bästa tänkbara språkliga standard, men de är ju så roliga om man har lite barnslig humor.
Nästa del i serien får bli Sagan om Rödluvan och Bert-Åke Varg.
Naturligtvis vill jag jämföra med originalsagan, men också prata om folksagornas ursprung. Vad är egentligen rätt och fel om en folksaga? Ja, det kan man ju fundera på! Egentligen vet ju ingen hur originalsagan lät. Vi har ju bara nedtecknarnas versioner. I Rödluvans fall är det Charles Perrault och bröderna Grimm som står för de mest kända versionerna. Men även här kan det vara intressant att jämföra för deras versioner är inte lika.
På våra sagostunder på jobbet berättar vi oftast sagor med hjälp av figurer och fritt ur minnet. Rödluvan berättar vi med hjälp av dessa trehövdade dockor. Genom att vända och vrida kan man få Rödluvan, mormor och vargen som mormor. Problemet är ju att man vill ha både Rödluvan och ”vargmormor” samtidigt. Vi har löst det genom att ha två dockor.
Om du aldrig har berättat en saga ur minnet rekommenderar jag det starkt. Det är så roligt att kunna följa elevernas ansikten när man berättar och svara på frågor som kanske inte ens yttras med ord.
Jag gjorde så att jag skrev några nyckelord som jag memorerade. Just den här sagan har man nog ganska bra koll på, men jag berättar många sagor på det här sättet. Vill man kan man ju också ha en liten fusklapp med nyckelorden till att börja med.
RÖDLUVAN
- Fika till mormor
- Skogen, mötte vargen, plocka blommor
- Vargen till mormor, slukar henne, kryper ner
- Rödluvan kommer och frågar, stora öron, stora ögon, stor mun
- Äter upp Rödluvan
- Jägaren kommer, räddar Rödluvan och mormor
- Vargen till skogen, kommer aldrig mer igen.
Fröken Sissi 