Snake Island

Hittade en artikel häromdagen om en förbjuden plats och sån’t är ju alltid spännande. Speciellt om man är barn! Tänkte direkt att det kan vara en bra ingång till att prata reptiler och amfibier. Nu har jag ju inte provat just den här ingången, men den kittlade min fantasi. Å, känsliga läsare bör nog undvika detta inlägg :o)!

Vi valde, när jag senast arbetade med djurens stamträd, att presentera hela trädet på en gång. Så skulle jag nog inte göra om jag fick möjligheten att prova igen. Jag tror att det är bättre att ta en bit i taget. En spännande del är ju just den om reptiler/kräldjur och amfibier/groddjur.

orm6

 

Här skulle jag plocka in grodans livscykel, salamandrar och ett besök vid en damm. Våra vanligaste kräldjur. Sen skulle jag också prata om näringskedjor, för det tål att pratas om många gånger.

orm4
Det är dock inte den ön som är på bilden :o)

Platsen jag läste om är en ”ormö” Snake Island utanför São Paolo i Brasilien. (Å, där tog jag fram världskartan igen.) Det är en av världens allra farligaste platser. Här finns en enorm mängd av de allra giftigaste ormarna. Här finns den så kallade Gyllene lansormen. Ön uppstod och isolerades för 11 000 år sedan. På ön blev ormarna kvar, inga andra djur. De blev då tvungna att lära sig att fånga fåglar, vilket ledde att deras gift utvecklades till att bli fem gånger starkare än normalt och omedelbart dödande. Här antas finnas cirka fem ormar per kvadratmeter. Sedan länge råder förbud att gå i land på ön. Å, tur är väl det!

Vill man kan man roa sig med att läsa om världens fem farligaste ormar HÄR.

orm3

 

REPTILER/KRÄLDJUR

I Sverige har vi tre olika ormarter och tre olika ödlesorter.

ORMAR

Huggorm, Vipera berus, är den enda som är giftig och det är den som finns på flest platser i landet. Jag gjorde en läsläxa om huggormen vid något tillfälle och den finns här. Det finns också frågor till och möjligheten att göra en tankekarta.

orm11

151
Om du tittar noga ser du nog snoken i vattnet…

Vanlig snok, Natrix natrix, förekommer även den på många platser, men är inte lika vitt spridd som huggormen. Snoken har de gula fläckarna på huvudet.

Hasselsnok, Coronella austriaca, är den minst vanliga av Sveriges ormar och den hittar man bara på några platser i södra Sverige.

ÖDLOR

Kopparödlan saknar ben och ser ut som en orm. Den glänser som koppar.

Sandödlan, Lacerta agilis, är mer ovanlig än skogsödlan och lite större. De könsmogna hannarna är vackert grönfärgade medan honorna är bruna i färgen med mörka fläckar med en ljus mittpunkt. På ryggen finns ofta en ljus mittlinje.

IMG_1452

Skogsödlan, Zootoca vivipara, har en brunaktig rygg ofta med flera mörka band, vitaktiga band och prickar. Huvudet är mindre än sandödlans. Den har tre små plåtar mellar näsborren och ögat. Skogsödlan är mycket vanligare än sandödlan.

 

AMFIBIER/GRODDJUR

SALAMANDRAR

I Sverige finns två arter av salamandrar:

  1. Mindre vattensalamander, Triturus cristatus
  2. Större vattensalamander, Triturus vulgaris

Den större vattensalamandern blir 10-16 cm lång. Den varierar i färg, men ovansidan är vanligen mörkare. Undersidan är orange-gul med svarta fläckar. Huden är vårtig.

Den mindre har slät hud. I övrigt ser den likadan ut.

154

131

 

Salamandrarna är groddjur men ser ut som ödlor. De kallas stjärtgroddjur. Salamandrarna är fridlysta. Det kan ju vara bra att veta om man ska ut och håva.

104

GRODOR

I Sverige finns åtta arter som man kallar grodor:

  1. Klockgroda
  2. Lövgroda
  3. Gölgroda
  4. Ätlig groda
  5. Åkergroda
  6. Långbensgroda
  7. Vanlig groda
  8. Lökgroda

 

Grodans livscykel passar ju bra att prata om eftersom kunskapskraven för åk 1-3 är att kunna samtala om några djurs livscyklar.

orm10

 

PADDOR

Det finns en art av padda i Sverige, den vanliga paddan. Den vanliga paddan är inte lika vattenkrävande som de flesta andra groddjur. Hanarna kan leva upp till en halv kilometer från närmsta vattensamling, honorna ännu längre, upp till en kilometer. I undantagsfall förekommer det att paddorna avlägsnar sig så mycket som 4 kilometer från vattnet.

037 (2)

 

NÄRINGSKEDJOR

orm13

I den första näringskedjan har vi ekollon som producent. Musen äter ekollonen och blir sedan uppäten av huggormen, som i sin tur blir uppäten av ormvråken. Ormvråken har inga fiender förutom möjligen människan och blir därför toppkonsument.

I nästa näringskedja, som är lite längre, får grönkålen vara producent. Vinbärssnäckor älskar kalciumrika grönsaker, som grönkål. Vinbärssnäckan kan i sin tur bli uppäten av ett groddjur (kanske padda före groda). Snoken gillar grodor och paddor. Å, så sist även på denna näringskedja, eller högst upp finns ormvråken, eller egentligen alla rovfåglar.

orm14

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.