Nu i veckan var jag nere i Malmö för att titta på alla gamla stenhus och korsvirkeshus som finns kvar efter borgarna på 1600-talet. Varför i hela fridens namn då, kan man undra? Jo, jag har hittat en liten, avlägsen släktgren som slutar just precis här, mestadels längs ”then lange Adelgade” i Malmö.
Det som slog mig var att fler kanske skulle tycka att det var spännande att höra historierna om personerna som bodde här, så jag har satt ihop en liten vandring, som man kan trycka ut och ta med sig, om man vill göra något annorlunda på sin semester.
Å, det närmar sig ju semestertider nu, så härligt! Ibland kanske man vill göra något på semestern som inte kostar så vansinnigt mycket, eller så har man en barngrupp och jobbar alldeles i närheten och kan ha nytta av detta material. Sen slog det mig att jag har ju ganska många liknande upplevelseturer som jag gjort med mina söner, å ni kan ju lika gärna få ta del av dem också. Ni måste ju inte läsa dem eller använda dem :o), men ni får gärna…
Men, vi börjar i Malmö!
Starten går nästan från Drottningtorget och sträckning är i princip ”Then lange Adelgade”, alltså den gata var borgarna bodde i 1500- och 1600-talets Malmö. Gatan är idag Östergatan, Adelgatan och Västergatan. Vi kommer också att göra en avstickare in på Stortorget och Lilla Torg. Vi ska ta oss i västlig riktning och titta in hos borgarna som bodde där. De flesta i tvåvåningshus med marknadsstånd och verkstäder på bottenplan. Huvudgatorna i Danmark kallades för ”Allmaningagade” som förvanskades till ”Adelgade”. De rikaste borgarna bodde i stenhus och de andra i korsvirkeshus.
- THOTTSKA HUSET
Vi börjar vid det Thottska huset på Östergatan. Det är Malmös äldsta bevarade korsvirkeshus. Det är byggt i mitten på 1500-talet. Huset är ett bra exempel på hur ett rikemanshus såg ut längs med huvudgatan. På övervåningen finns väggmålningar från tiden när det byggdes. Där finns exempelvis en avmålad kalkon, och det är Nordens äldsta avbildning av en sådan.
På gatuplanet på borgarnas hus fanns utskjutande handelsbodar, där de kunde sälja sina varor. Vid dörren på huset fanns verandaliknande utbyggen som kallas ”bislag”. Det var där allt viktigt skvaller avhandlades.
En borgare var en man som fått tillåtelse att tillverka och/eller sälja sina varor i staden, genom ett sk ”burskap”.
Malmös marknadsgator var alltså den långa Adelgatan, Södergatan och Stortorget. Det var där alla borgarnas hus låg, och en del ligger än idag.
2. NILS KUNTZES HUS
Detta gula hus byggdes också på 1500-talet. Här bodde borgmästare Nils Kuntze och han hade fått huset i gåva av sin frus pappa, Jep Nielsen, som också var borgmästare. Jep Nielsen var en förmögen man och ägde många hus i staden. Hans gravsten finns att titta på i St Petri kyrka (dit vi kommer så småningom).
Som borgare kunde man bli invald i stadens råd och hade rätt att uttrycka sin mening i rådhuset. Rådet och staden styrdes av borgmästare. Malmö hade fyra stycken, alla med olika uppgifter. Borgarna betalade skatt till staden och deltog i stadens försvar, nattvakt och brandvakt.
Om man påbörjar denna vandring lagom till fikadags så rekommenderar jag starkt ett besök på Pâtisserie David, som ligger i huset. Jösses, vilket magnifikt utbud av läckra bakverk! Å, ett sån’t trevligt ställe att fika på.
3. TUNNELKOMPLEXET
Innan vi svänger upp för ta en närmare titt på St Petri kyrka sneglar vi bort mot ett trappgavelhus som ligger längs med Adelgatan. I början på 1500-talet byggde en annan borgmästare detta trappgavelhus i tegel, med den typiska slamröda färgen som syntes på många hus under den här tiden. Men det mest spännande finns egentligen under huset. I slutet på 1500-talet samlade borgmästare Jakob Fechtil ihop flera av husen i detta kvarter och det han ville åt var den fantastiska källare som finns här. Det är en kryssvalvskällare och det är Malmös äldsta bevarade byggnad. I denna källare öppnade Jakob Fechtil ett värdshus tillsammans med sin fru Geske. Hon fortsatte att driva det även efter Jakobs död. En kvinna fick egentligen aldrig driva affärsverksamhet, om det inte var så att maken dött. Då gick det bra att ta hans plats. Jakob och Geske fick fjorton barn och alla dem kan man se på en stentavla (ett epitafium) i St Petri kyrka tillsammans med sina föräldrar.
Geske tillhörde en spännande borgarsläkt. Hennes pappa, Willum Johan Dirichsen, var handlare och född i Malmö. Modern hette Anne Bastiansdotter och de finns båda med i mitt släktträd, femton generationer bort (!). Faderns bror, Jörgen, var gift med Anne Rosenvinge. Av Geskes syskon var två borgmästare, Johan Willumsen och Cornelius Willumsen (min ana). Systern Mette var gift med tullskrivaren Morten Rosenvinge och systern Maren var gift med Efvert Deichman.
4. ST PETRI KYRKA
Vi tar oss tillbaka och svänger in mot St Petri kyrka. Det här var Malmös enda stadskyrka på 1500- och 1600-talen (Caroli kyrka invigdes 1693). Det var här man samlades om söndagarna. Alla var tvungna att gå i kyrkan. Om man inte dit fick man inte vara med i gemenskapen. Om man var rik och mäktig ville man gärna skänka saker till kyrkan och Jakob Fechtil skänkte 1589 en bok, Marlorats bok om Davids psalmer. I boken hittar man Jakobs egenhändiga underskrift.
I St Petri kyrka kan du se Jep Nielsens gravsten och Jakob och Geskes epitafium.
Där finns ytterligare ett spännande och väldigt epitafium som föreställer familjen Söffren Christiansen. Mer om dem vid Flensburgska huset. Borgmästaren Jost Ledebur har också låtit sätta upp ett dyrbart epitafium. Mer om honom vid Dringenbergska gården.
5. KOMPANIHUSETVi letar rätt på Kompanigatan och svänger in på gården. Där möter oss ett spännande hus. Det är kompanihuset, ett av Sveriges bäst bevarade gillehus. Här samlades borgarna i ett kompani eller gille, ett slags sammanslagning av köpmän för att kunna hävda sig mot stadens råd. Men man hade också fester!
Tänk om dessa väggar, eller golv förresten (här finns Malmös äldsta bevarade tegelgolv), kunde berätta om allt som förekommit här. Eller nä, man kanske inte ens vill veta :o)…
Bakom en bastant dörr finns också en 400-500 år gammal toalett.
På 1600-talet bor i alla fall ett barnbarn till Jakob Fechtil och Geske här, Willum Deichman och hans fru. De finns avbildade vid en av de två stenspisarna i huset. Willum var en spinkig man med pipskägg och mustasch. Hans fru var betydligt rundare.
Den andra spisen är utsmyckad med indianhuvuden, vilka skvallrar om Willums handelsförbindelser med Amerika.
6. FLENSBURGSKA HUSET
Vi kliver vidare ut på Stortorget och passar på att spana in det pampiga rådhuset. Det har ju dock byggt om sedan 1500- och 1600-talet. Så vi fortsätter utmed gatan vi kom ut på och kommer bort till Flensburgska huset på Södergatan. Stenhuggaren Daniel Thommisen har troligen utformat de vackra volutgavlarna. Här bor i början av 1600-talet en av de märkligaste borgarna i dåtidens Malmö. Söffren Christiansen vaktade får som barn på Skabersjö slott utanför staden. Men han måste ha haft en otrolig vilja att lyckas bli något mer än fåraherde, för när han dog var han borgmästare och en av Malmös rikaste män. Han och hans familj finns, som tidigare nämnts, på en jättetavla i St Petri kyrka.
Han var gift med Marine Jakobsdotter och de hade åtminstone fem barn (tio om man ska tro bilden), Anne (gift med Hans Lorch och Jakob Wilschött), Talle (gift med Hans Solter), Kristine (gift med Herman Jostsson Krutmeijer och Lars Kofod), Hack och Mette (gift med Jakob Jakobsen). Det är Kristine och hennes man som tar över huset.
7. JÖRGEN KOCKS HUS
Vi går vidare först över Lilla Torg och sedan fortsätter över Stortorgets andra sidan tills vi är nere på Adelgatan igen. Där hittar vi i hörnet av torget Jörgen Kocks pampiga borgarhus. Han var född i Tyskland, men borgmästare och myntmästare i Malmö i början på 1500-talet. Han blir den danske kungen Kristian II:s myntmästare och slår under sin livstid mängder av mynt.
Han blir också god vän med Gustav Vasa, som bor hos honom under fredsförhandlingarna 1524. De blir så goda vänner att när Gustav Vasas äldste som Erik föddes var Jörgen Kock en av faddrarna.
1526 adlades Jörgen Kock av den danske kungen.
8. DRINGENBERSKA GÅRDEN
Huset byggdes i början av 1600-talet av borgmästaren Jost Ledebur. Han kom från Lübeck, men blev rådman i Malmö redan som 25-åring. 42 år gammal blev han borgmästare. Han var köpman och bedrev sjöfart med egna skepp, framför allt till Tyskland och Norge. Han ingår också i mitt släktträd.
Jost gifte sig med borgmästardottern Karine Gorrisdatter. De fick fyra barn. Även Jost har låtit sätta upp ett dyrbart epitafium i St Petri kyrka.
Sonen Cornelius Ledebur var den som ärvde huset och även han blev rådman och borgmästare. Han var gift med köpmansdottern Karine Berends. Hennes far var den rike handlaren och hospitalsföreståndaren Hans Berends och hennes mor Anne Krutmeijer.
Anne Krutmeijers bror Johan Krutmeijer råkade för övrigt ut för en spännande historia. Han gifte sig med borgmästardottern Bente Cornelidotter. De fick fyra barn som alla dog unga och anledningen skulle vara, sägs det, att en kvinna vid namn Lisbeth kastat in en hund i Johans dörr på St Hans-afton. När hon väl dömdes för detta ohyggliga brott (!?) till eld och bål (dessutom), kunde paret få ytterligare sex barn som alla levde till vuxen ålder.
9. ROSENVINGSKA HUSET
Sist ut på vår promenad blir det Rosenvingska huset. Byggnadsherren till detta hus är faktiskt en kvinna. Hon hette Anna Pedersdatter och var änka efter kung Kristian II:s skrivare Mogens Rosenvinge. Efter honom har huset fått sitt namn. På bottenvåningen i detta hus finns Malmös bäst bevarade rum från 1500-talet. Vackra väggmålningar visar på den dåtida prakten i huset. Här finns också Nordens äldsta papperstapet bevarad. Den är daterade till 1570-talet.
Anna och Mogens barnbarn var Morten Rosenvinge som tidigare nämnts.
Där avslutar vi vår vandring. Visst är det spännande historia! Hoppas några av er får glädje av promenaden. Det är klart att det blir extra intressant för mig eftersom flera av dessa personer faktiskt platsar i mitt släktträd.
Men jag måste också nämna Malmö hospital. Mellan åren 1528-1928 är det gamla gråbrödraklostret stadens hemvist för sjuka och gamla. Här finns Galna Anne, blinda Jens och åtskilliga andra. Fram till 1630 är den rike handelsmannen Hans Berends hospitalföreståndare. Hans Berends är en ana till mig och han var gift med Anne Krutmeijer. Anne var dotter till Jost Hermansson Krutmeijer och Abele Boldicke. Jost Krutmeijer föds på arrendegråden Kruthoff i Tyskland. Han är handelsman i Malmö från 1595. 1612 är han stadskämnär. Han håller alltså ett slags torgmöten. Han är anfader till alla ”Krutmeijrar” i Sverige. Jost och Abele får troligen nio barn, varav vi vet namnet på sex av dem; Anne (gift med Hans Berends), Herman (gift med Hille Faddersdotter och Kristine Söffrensdotter), Johan (gift med Bente Corneliusdotter), Tideman, Margarete (gift med Peter Koeford) och Agathe (gift med Thomas Boldicke, son till min ana Gorris Boldicke).
Fröken Sissi 