Lite våryster!

Nu kan man inte annat än längta efter våren och sommaren! Å, då passar det ju bra att drömma lite med hjälp av diktskapande…

Här kommer två varianter av dikter, dels en ”det är så tyst-dikt” och dels en ”färgdikt”. Båda varianterna finns med i Lars Wolfs bok Till dig en blå tussilago.

Jag startade lektionen med att låta eleverna fundera över tre olika saker;

1. Något som hörs när det mycket tyst
2. Något som är rött
3. Något som är blått

DET ÄR SÅ TYST-DIKT

Den följer ett enkelt mönster. Man börjar helt enkelt bara meningarna med…

Det är så tyst att man kan höra…

Det är så tyst…

Det är så tyst…

Så här kan det låta:

Det är så tyst att jag kan höra löven susa.

Det är så tyst men vågorna kluckar mot bryggan.

Det är så tyst att jag kan höra humlorna surra.

FÄRGDIKT

Varianten där färgen nämns följer också ett mycket enkelt mönster. De startar med…

Blå är..

Blå som…

Sen kan man ju naturligtvis välja vilken färg man vill! Jag valde att begränsa till rött och blått vid det tillfället jag arbetade med dessa dikter, men det beror ju alldeles på elever och situation.

Dikten kan bli så här…

Blå är vågorna som kastar sig mot stranden.

Blå är den klara sommarhimlen.

Blå som blåbär i frukosttallriken.

Det slår mig nu när jag läser dikten att vi med största sannolikhet hade sjungit Majas alfabetssång om ”Blåklinten” när vi gjorde dessa dikter. Passar ju bra! Blåklint är dessutom Östergötlands landskapsblomma, vilket gör att passar ännu bättre (om man arbetar i Östergötland, vill säga ;o)). En youtube-variant av sången finns HÄR!

Varianten där färgen inte skrivs ut följer egentligen inga mönster alls, utan består av meningar som beskriver en sak med en viss färg. Dikten får dock bara innehålla en färg.

Ja, så här kan det bli..

Nyckelpigan landar på min hand.

Smultronen trär jag på strået.

Rosorna doftar från grannens trädgård.

Min notebook-presentation som jag använde till lektionen finns HÄR!