Den viktiga språkutvecklingen!

I måndags eftermiddag var jag på en fantastisk föreläsning med Barbro Bruce, forskare på Kristianstads universitet. Hon är logoped i botten och pratade om barns språk, vikten av samspel och vikten av att förstå.

På förmiddagen lyssnade vi också på två olika satsningar kring språk, dels från Blekinge/Kronobergs län kallat Språkstegen och dels Språkstart från Halland.

Några starka minnen från förmiddagen var olikheten i antal ord som skiljer ett barn som blivit läst/berättat för och ett barn som inte blivit läst för vid SKOLSTART. De barn som har blivit lästa och berättade för kan ha ett ordförråd upp till 20 000(!) ord, medan ett barn som inte blivit läst/berättat för bara kan ha 7000 ord.

Vi vet att Sverige har haft sjunkande siffror på tester som visar elevers läsförståelse och det är gärna skolan som får kritik för det, MEN det måste börja tidigare! Anledningen till att man inte bara talar om läsning utan också berättandet beror på att barn från en kultur där det inte är vanligt med böcker, men däremot en levande berättarkultur har minst lika många ord i sitt bagage.

Vad kan vi lära oss av det? Ja, språket får inte utarmas, vi måste kunna använda många olika ord och barnen måste tidigt möta ett rikt språk. Har man det inte själv som förälder måste man ta hjälp av böckerna.

Den största biten av barn språkutveckling handlar om samspel och kommunikation. Det är grundfundamentet i språket. Problem med dessa bitar är svårare att avhjälpa än problem med uttal. I ett klassrum idag ser vi många elever som brister just här…samspel är ingen självklarhet. Man kan inte alltid få prata när man har lust, samspel handlar om att turas om, att både lyssna och prata. Det är också grunden för demokrati. Turtagning och samspel.

Bra sätt att tidigt träna dessa bitar är att spela spel, först är det din tur, sedan är det min… Man sjunga sånger växelvis ”Var bor du lilla råtta?” ”I en hatt.”

Det är också kul att leka ”Lattjo-lajban-lådan”, ni vet Brasses lek från Fem myror är fler än fyra elefanter. Barnen får tre (eller fyra) bilder att titta på och ska tala om vilka som hör ihop. Tränar former, bokstavsljud, färger, begrepp, djur, frukter och mycket mer. Mycket språk alltså!

Så tillbaka till Barbro Bruce, den ofantligt kloka och varma människa, med en underbar barnsyn. BVC gör vid 18 månaders ålder en första koll av barnets språk. Barbro Bruce hade en magkänsla att antalet ord ett barn kunde säga vid den åldern kanske inte var lika viktig som förståelsen av det som sägs och förmågan att visualisera det som sägs. Detta blev också grunden till hennes första forskningsområde. Det visade sig att magkänslan stämde. Barn som vid 18 månaders ålder hade svårare med enkla uppmaningar som ”rulla bollen”, ”hämta bilen” hade större svårigheter vid 4-års besökets språkscreening.

Hennes fyra ledord är LYSSNA, BERÄTTA, LÄSA och SAMTALA. Barn bemästrar och utvecklar språk i samvaro, samspel och samtal. Språkutveckling är inte en individprestation, utan ett samarbete.

Vuxna i barns närvaro behöver försöka följa barnet, vad är barnet intresserat av, bekräfta och återkoppla. Sedan försöka bygg ut språket, vidareutveckla, ge nya infallsvinklar. Efter det framhäver den vuxna nya språkljud, nya ord och grammatiska konstruktioner. Det är viktigt att använda mimiken, kroppsspråket, variera tonfall, tempo och styrka. Ställ öppna frågor.

Och som jag tidigare pratat om nämner Barbro Bruce också vikten av att undervisning blir att visa under. Undervisning ska kännas!

Barn behöver leka, alltså utforska, uppleva och upptäcka! Barn behöver språka, det betyder begripa, benämna och berätta!

Barbro berättade att hon vid ett tillfälle varit logoped  skogen. Hon tog med sig en diktafon och bad barnen berätta om en sak de lekte med, men de fick inte säga vad det var. Hon tog sedan med sig sakerna tillbaka till (i det här fallet) förskolan. Där lyssnade de på inspelningen och försökte gissa vem som pratade och vilka saker som beskrevs.

På familjecentralen där jag nu arbetar har vi valt att ha BVC:s 2,5-års besök i grupp. Vid detta besök har BVC-sköterskorna i uppdrag att titta efter barns samspel och deras förmåga att kommunicera. Det är inte så lätt att se in på ett mottagningsrum, men en ofta envis 2,5-åring. Vi samlar därför en mindre grupp barn under 1 1/2 timme och utnyttjar Öppna Förskolans lokaler. Barnen får lyssna på saga med visuellt stöd, äta mellis och sedan leka. I leken testas begrepp, förmågan till turtagning, rollek och samspelet med andra barn. Barbros föreläsning fick mig att känna att vi är helt rätt ute. Vi har goda chanser att hitta de barn som svårt med samspel, visualisering och kommunikation och erbjuda tidigt stöd. Förhoppningen är att de ska klara sig bättre när det är dags att börja skolan.