Askungen och styvsyrrorna

I arbete med sagor finns ju hur mycket roligt som helst att göra, listan kan göras oändlig nära på.

Om man arbetar med temat med treor kan jag varmt rekommendera att göra ett venndiagram (ett tomt finns HÄR) och jämföra den klassiska Askungeagan med Fredde Granbergs ”Sagan om Askungen och styvsyrrorna”. Det var en serie för barn som gick på barnkanalen för ett antal år sedan, men som finns på youtube HÄR. Det är en askungesaga i modern och knasig tappning. Ett visst mått av dålig humor behövs, och det brukar man kunna hitta hos treor.

Tycker eleverna att det är kul kan man roa sig med att jämföra fler klassiska sagor, det finns nämligen fjorton olika (tror jag?), exempelvis ”Mästerkatten i högklackat”, ”Hasse och Greta”, ”Den snarkande Törnrosa”, ”Discokungens nya kläder” eller kanske ”Den elaka och felstavade påmperripåssa”.

När vi startade upp sagotemat valde vi ut två sagor med många sagoattribut, som slott, prins/prinsessa, häxa, sjutal, tretal, förtrollning osv. Så fick eleverna hitta bara likheter mellan sagorna och så antecknade vi alla attribut i en tabell (som finns HÄR). Exempel på sagor kan vara Mästerkatten i stövlar, Askungen (den versionen med tre balbesök) eller De tre fjädrarna.

Kom eleverna på andra attribut som de ville ha med i tabellen skrev vi upp dem också. Vartefter vi läste fler sagor antecknade vi vilka attribut som fanns med, och drog streck i tabellen. Det hela blev till slut ett stapeldiagram över sagornas vanligaste attribut.

Hade jag gjort denna tabell idag, hade jag också tagit med ”motsatser” som attribut istället för att rada upp dem, eftersom det kryllar av sådana i sagorna gott-ont, rik-fattig, vacker-ful, snäll-elak, liten-stor…