Frubergets utkiksplats

Det är sommar igen och tid för utflykter och äventyr. Idag går vi vandringsleden upp på Fruberget. Det gäller att hålla utkik efter de orangea markeringarna. Vid ett tillfälle går vi fel och balanserar på en bergskant.

Fruberget har fått sitt namn efter jättarnas drottning som kallades ”frun”. Möjligen är hon densamma som kärleksgudinnan Freja. Hon hade en grotta i Fruberget på det s.k. Norrlandet. Här bodde hon ibland, men hon hade även grottor på andra ställen. För att resa mellan sina olika boplatser förvandlade hon sig till en svart fågel. Här i Gamlebyviken hade hon också sin förtrollade trädgård. Det finns spökhistorier som berättar om frun, hon dyker upp och försvinner lika fort.

Freja var dotter till havs- och handelsguden Njord och tvillingsyster till fruktbarhetsguden Frej. Tvåtalet dyker ofta upp under bronsåldern. Freja har ett vackert halssmycke som kallas Brisingamen, som är smitt av fyra dvärgar. Hon färdas ibland i en vagn dragen av två katter. Hon har en stav som kan förutspå framtiden. Trolldom och intriger omgav henne. Hon är den som lär ut spådomskonsten till Oden och ses som hans älskarinna. Hon kallas ”härskarinnan” och ”frun”. Titlar som annars bara är avsedda för drottningen.

Uppe på Fruberget ligger resterna av en fornborg. Benämningen ”fornborg” började användas på 1800-talet. I Tjust finns ett 50-tal. Det är inte helt säkert hur dessa borgar användes, de kan ha varit boplatser, tillflyktsorter eller bevakningsborgar för fiender eller handel. Från denna borg hade de som vistades där god översikt vilka skepp som var på väg in i Gamlebyviken, mot gamla byn, gamla Västervik. Om stadens byte av plats kan du läsa HÄR!

I Gamlebyviken ligger också Kasimirsborg som är en forntida boplats. Boplatsen har många spännande spår från bronsåldern. Det är en av Sveriges bäst bevarade bronsåldersmiljöer. Här finns flera typiska bronsåldersgravar som rösen, en skeppsformad stensättning, mittblocksgravar och skärvstenshögar.

År 2010 hittades en häll med många bronsåldersristningar. Så många som 101 skepp identifierades, tillsammans med djurfigurer, en människofigur, en spiral, en korsformig figur och ett antal skålgropar. Ristningarna har troligen kommit till under mitten av bronsåldern, alltså för sådär en 3000 år sedan. Det som är spännande är att hällen ligger nära en naturhamn och bidrar till den relativt nya tanken om att bronsåldersfolket reste mer än vad man tidigare trott. Tidigare trodde man att skeppen till största delen hade religiös koppling. Men så verkar inte vara fallet. Bronsåldern verkar istället ha präglats av båtfärder, handel, krigarideal och ett hövdingavälde med lyxkonsumtion och makt från gudarna.

Bronsåldersskeppen var mer kanotliknande och paddlades, medan vikingaskeppen roddes. För att bygga dessa skepp krävdes omkring 100 man per år och den ofria arbetskraften var en förutsättning. Även jordbruken expanderade under den här tiden och även där var trälarna en förutsättning för att driva de stora boplatserna.

Samma år, 2010, bara veckan efter, hittades ännu en spännande hällristning. Den föreställer en solvagn med en solskiva. Vi vet att bronsåldersmänniskorna dyrkade solen, och att hjulet är en ganska ny uppfinning för skandinaverna. Hällbilden har en stor skiva överst som ser ut att vila på en ställning med två hjul med åtta ekrar vardera. Solvagnen påminner om den kända solvagnen från Trundholm mosse på Själland. Liknande motiv är tidigare bara kända från Bohuslän.

Tjugo år tidigare gjordes ett häftigt fynd i Tryserum. Vid ett vägbygge trillade ett underligt bronsföremål fram ur ett gruslass. Föremålet var en solskiva från senare delen av bronsåldern. Arkeologer letade efter fler fynd från bronsålder, men hittade inga på platsen, så frågan är hur solskivan hamnat där och var den kom ifrån. Kanske från Kasimirsborg? Det ligger bara 25 km bort!

Solskivan har tre kläppar som rasslar när man rör på den. I Sverige har man hittills hittat fyra solskivor. Den första hittades tillsammans med utrustning för två hästar och en bältesdosa. Bältesdosan, ett dosformat metallföremål, var en del av kvinnodräkten och fästes i bältet. Det antyder att fyndet är kopplat till en kvinna, eller kanske en gudinna. Eller är det ”fruns”?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.