Jösses, dom säger att det var bättre förr! Jo, pyttsan! Vi slår oss ner vid Sturefors sluss och lyssnar på historien om Margareta Sture på Sturefors slott.
Grevinnan Margareta Sture föddes år 1547 som nummer åtta i syskonskara om femton barn. Hon var dotter till greve Svante Sture och grevinnan Märta Leijonhufvud. Modern var syster till Gustav Vasas andra hustru Margareta Leijonhufvud. Margareta Sture och hennes syskon var alltså kusiner med kungabarnen.
Fadern var själv kusin med Gustav Vasa och dubbades till Sveriges första greve, den högsta adliga värdigheten, vid Erik XIV:s kröning 1561, tillsammans med två andra släktingar Per Brahe d.ä. och Gustav Johansson (Tre Rosor). Erik XIV var den äldsta av Gustav Vasas tre söner som var Sveriges kungar.
Margareta Sture var en av de tilltänkta kandidaterna som hustru till kung Erik. Men det gjorde kungen vansinnig eftersom han ville välja sin brud själv. Och det var nog lika bra. Kung Erik plågades, liksom flera av hans bröder, av psykisk ohälsa. I perioder var han i det närmaste galen. Han spärrade in sin egen bror Johan i fängelse.
Han anklagade Margaretas pappa Svante, två av hennes bröder, Nils och Erik, och några andra adelsmän för högförräderi och kastade dem i Uppsala slottsfängelse. 24 maj 1567 på trefaldighetsafton besökte kung Erik Svante Sture i fängelset för att be om förlåtelse. Uppenbarligen blev han inte nöjd med grevens svar utan störtade istället besinningslöst in i Nils Stures cell och stack sin dolk och ett spjut i hans kropp så att han avled. Kungen gav sedan order om att döda samtliga fångar, men att skona ”herr Sten”, innan han försvann iväg alldeles förvirrad.
Margareta förlorade både sin far femtio år gammal och sina två bröder, tjugotreåriga Nils och tjugoettåriga Erik. Margaretas morbror Sten Leijonhufvud och Sten Banér skonades eftersom bödeln inte visste vilken ”herr Sten” som kung Erik menade.
27 maj hittades kungen igen, fortfarande förklädd och förvirrad. Rådet gick då in och befriade kung Eriks bror Johan, som året efter avsätter Erik som kung och istället själv blir Sveriges kung (Johan III).
1581, vid 34 års ålder, gifte sig Margareta med riksrådet Ture Nilsson Bielke.
1582 föddes sonen Johan, sedan sonen Nils och 1585 dottern Märta. De två sönerna som föddes efter det, Ture och Svante, dog unga eller vid födseln. 1597 dog också den då femtonåriga Johan.
Margareta och Ture byggde en ny sätesgård Sturefors slott, eller Tureforssa som det hette från början, där de planerade att bosätta sig.
Men livet ville annorlunda! Efter Johan III blev hans son Sigismund kung. Ture Bielke var ett av hans riksråd, som också valde att stå på hans sida när hans farbror, hertig Karl, började ifrågasätta honom som kung. 1599 eskalerade det hela till ett inbördeskrig där Sigismund förlorade.
Ture och flera andra adelsmän ställdes inför rätta för förräderi. På skärtorsdagen avrättades de på Stora Torget i Linköping, vid det som har kallats Linköpings blodbad. (Du kan läsa mer om detta HÄR, om du vill).
Margareta förlorar sin make och sin svåger (systern Christinas man Gustav Banér).
Sonen Nils var tvungen att fly landet och kom inte tillbaka förrän 1613, men Margareta hann ändå träffa sin son innan hon dog 1617.
Hon hann också uppleva sin dotters bröllop med Gabriel Oxenstierna på Sturefors slott den 11 augusti 1611, där hertigarna Johan och Karl Filip (söner till Karl IX) också närvarade. Hon hann träffa sitt barnbarn Gustaf som föddes 1613.
Fröken Sissi 