En fabel är en kort saga som handlar om personifierade djur, ofta med specifika kvaliteter. Sagan avslutas med en sensmoral, en klokskap som ofta är ett ordspråk.
Många fabler tillskrivs Aisopos, men egentligen vet man inte säkert att han har funnits. Legenden om honom berättar att han var en slav som blev frigiven tack vare att han var så kvick och rapp i munnen. Men det berättas också, att det var samma sak som tillslut fick honom dödad.
Fabler är roligt att skriva tillsammans med eleverna. Det kan vara alldeles för mycket att tänka på för att skriva själv, men ihop går det bra. Till att börja med behövs minst två djur, gärna med egenskaper som är varandras motsatser.
Här kan det vara roligt att ta hjälp av djurliknelserna. Lite svårare men det kan också vara en hjälp för att komma på egenskaper.
Klok som en uggla, dum som en gås, arg som ett bi, glad som en lärka, envis som en åsna, flitig som en myra, hungrig som en varg, listig som en räv, modig som ett lejon, rädd som en hare, smutsig som en gris, snabb som en vessla, stolt som en tupp, stark som en björn, smidig som en katt, trogen som en hund eller tyst som en mus.
Sedan gäller det att välja ett ordspråk som ska vara sensmoral. Här finns också en uppsjö att välja mellan, t. ex.
Trägen vinner.
Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket.
Allt är inte guld som glimmar.
Ju fler kockar desto sämre soppa.
Liten tuva välter ofta stora lass.
Ropa inte hej, förrän du kommit över bäcken.
När katten är borta, dansar råttorna på bordet.
Små grytor har också öron.
Många bäckar små, gör en stor å.
Som man bäddar, får man ligga.
Sedan är det dags att få ihop ett äventyr, som passar ordspråket ni valt. Här ska gärna den som är lite för långsam, lite för snäll, lite för blyg, lite för rädd eller liknande få upprättelse.
Ja, det är mycket att få ihop. Tänk vad han måste ha jobbat Aisopos. Å, tänk den där fransmannen Jean de La Fontaine som dessutom skrev fablerna på vers.
Fröken Sissi 