Anunds hög

Sägnen berättar att här ligger en kung begravd…eller möjligen en jätte. Högen har pekats ut som sagokungen Bröt-Anunds grav. Men det är inte mer än en gissning!

Bröt-Anund var en av sagokungarna i Ynglingaätten, som var ättlingar till självaste guden Yngve-Frej. Om han har existerat bör han ha verkat under första delen av 600-talet. Enligt Snorre Sturlasson ska han ha härskat i Tiundaland. Han var som till kung Yngvar som stupade i krig mot esterna. Efter honom blev Anund kung i Svitjod. Anund lär ha röjt land och byggt vägar, därav sitt smeknamn Bröt-Anund. Han hade en kunggård i varje storbygd, men hans eget land var det uppsvenska Tiundaland, som låg i Uppland och Sörmland. hur kung Anund dog är också lite oklart, kanske blev han och hans män dödade av rasmassor från bergen eller så dödades han av sin halvbror Sigvard. Han efterträddes av sin son Ingjald Iiiråde, som blev den sista kungen av ätten.

Säkert är i alla fall att denna gravhög är mäktig med sina 9 meter. I närheten av högen finns en runsten med inskriptionen ”Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna.”

Troligen är denna gravhög från järnåldern. Vi kommer nog aldrig få veta hur stor makt som var samlad här, men en kunglig makt var det. I början av medeltiden verkade det dock som om någon försökte förstöra denna makt och det kungliga godset försvann.

På platsen finns inte mindre än tolv gravhögar, tio runda stensättningar, fem skeppssättningar, fjorton resta stenar och en runsten. Anundshög ligger i ett fornminneskomplex som hör till landets största och bäst bevarade.

På medeltiden användes platsen som tingsplats, vilket pastor Jonas Holstenius omnämner på 1600-talet ”hwid thenna hafwer fordom tidh warit Tingsplats”.

Platsen för ganska snabbt tanken till ritualer. Det är enkel att föreställa sig människor i kåpor vid dessa skeppssättningar. Som hämtat ur en riktig skräckfilm…

2 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.