I årskurs 1-3 ingår ingen geologi överhuvudtaget, men jag kunde inte låta bli att viga en eller par timmar åt vår berggrund. Får man göra så? Hinner man det? Ibland måste det bara få vara kul! Eleverna fick i uppdrag att ta med sig en sten… Det viktigaste var att de hittat den ute på marken, i en grusgång eller i skogen. Bladen finns HÄR!
I början av lektionen fick de sedan tvätta av sin sten och sedan studera den noga. De fick titta efter vilka färger de se i stenen. Det vanligaste är att att den är svart, vit, röd eller en blandning av dessa…
Vi pratade om hur den svenska berggrunden uppstod och när. Vi tittade på vilka olika bergarter som finns och vilka mineraler som ingår. Mer fakta finns HÄR!
I början av min lärarkarriär gick jag en superrolig kurs hos Inger i Nävekvarn, Vet Girot. Vi gjorde stenlådor och undersökte stenarna ingående. Det var början till mitt stenintresse…
De vanligaste bergarterna är granit som är småprickig, gnejs som är randig och pegmatit som har större klumpar av samma sorts mineral.
De innehåller samma mineral nämligen kvarts som är vit men som ser nästan lite fet ut på ytan (kallas också kiselsten), glimmer som finns i en ljus eller mörk variant (den ljusa kallas kattguld) och fältspat som kan vara röd eller vit.
Det är också de vanligaste stenarna man hittar, antingen blandade eller enskilt.
Här och var i vårt avlånga land hittar man också kalksten eller sandsten, eller kanske marmor…
Det kan hända att eleverna kommer med porfyr eller basalt, men det är inte så vanligt…
Men basaltpelarna vid Giants Causeway på Nordirland kan vara värda att titta på ändå, bara för att de är så häftiga…
Eleverna kan också komma med svarta stenar och de är alldeles omöjliga att hålla skillnad på så dem kan man helt enkelt kalla för grönstenar.
Vill man fördjupa sig lite till kan man ju alltid titta närmare på kvartsfamiljen, med alla ädelstenar som finns där, exempelvis bergskristall, ametist, agat, rosenkvarts, opal eller citrin.
Fröken Sissi 