När malm började brytas här i mitten på 1600-talet kallades gruvan för Nömåsa Grufva.
Berget består av hälleflintgnejs med övergångar till grå och svart hälleflinta. Malmlagret består till största delen av svartmalm med en del hematit (blodsten) och hornblände. Malmen beskrivs som fattig men tillgången var stor och brytningen relativt enkel.

Idag kan du komma in i gruvan via den stollgång som började byggas 1760 och blev klar 1777. Till största delen användes metoden tillmakning. Det innebär att ved staplades utmed bergväggen och sedan antändes. Hettan gjorde berget skört och skärvor och flak kunde brytas loss med kilar, spett och slägga. Ända fram till krutet kom och började användas för att spränga berget användes denna metod.
Den var otillförlitlig och gjorde arbetet i gruvan mycket farligt.
Det är lätt att se skillnad på var de olika tillvägagångssätten använts. Det tillmakade berget har mjuka, välvda ytor medan sprängda ytor är mer kantiga.

Den 12 februari 1864 skedde en svår olycka i gruvan. 34-årige gruvarbetaren Gustaf Reinhold Lundgren föll ner i gruvan och dog av skadorna. Kvar fanns hans gravida hustru Lena Sofia Stolt och deras två döttrar 4-åriga Anna Charlotta och 2-åriga Augusta Mathilda. Den 28 maj föddes en son, som fick sin döde fars namn. Den unga änkan hade ingenstans att ta vägen utan fick leva ”på socknen” tillsammans med skurkar och banditer som dömts både till fängelse och straffarbete.
Innan du går in i den 85,5 långa stollgången ska du knacka tre gånger i berget och hälsa artigt på gruvan rå, Gruvfrun. Då låter hon dig gå och titta i lugn och ro i gruvan.

I slutet av gången öppnar sig en stor sal, som lätt kan få dig att tänka på bergakungens sal. Här inne vandrade de hästar, tröstlöst runt, runt, som hjälpte till att driva upp malm och vatten ur gruvan. Först år 1865 ersattes de av en ångmaskin.

Det vatten som du ser framför dig gömmer resten av gruvan som när den var som djupast var 90 meter ner i underjorden.

Natten den 17 juni 1875 skedde ett stort ras i orter (gångar) som idag är gömda under vattnet. Då skadades ingen gruvarbetare, men gruvan ansågs för farlig och stängdes.

I området finns fler gruvor, varphögar, husgrunder och odlingstegar. Gruvhålen är mer eller mindre inhägnade så var försiktig.

Stövlar och ficklampa kan vara bra att ha.