Du kanske inte tror att det finns så mycket matematik ute i trädgården? Men det är just vad det gör och spännande är den också till på köpet…
I slutet av 1100-talet, alltså för ruskigt länge sedan, föddes en pojke vid namn Leonardo Fibonacci i Pisa i Italien. Han växte upp i Algeriet och där lärde han sig de arabiska siffrorna, som ursprungligen kommer från Indien, och positionssystemet. Samma som vi använder idag.
”De nio indiska siffrorna är 9 8 7 6 5 4 3 2 1, och med dessa nio siffror, och med tecknet för 0, kan alla tal skrivas”
Detta är hämtat ur verket ”Liber abaci” från 1202. Fibonacci var 32 år när han skrev det och det har kallats matematikhistoriens viktigaste verk. Fibonacci själv räknas som en av världens största matematiker.
Fibonacci hittade också en alldeles speciell talföljd 1 1 2 3 5 8 13 21 34 55…osv, som gör honom till lite av en magiker. Eller ja, talföljden i sig är inte så magisk, men där ute i trädgården blir den magisk! För den finns överallt!
Räknar du kronbladen på en blomma upptäcker du att antalet är ett tal i Fibonaccis talföljd. Exempelvis har en Iris tre kronblad.
Smörblomma, Nyponros, Förgätmigej eller Jordgubbsblommor har fem.
Riddarsporren har åtta.
Prästkragen har 13 eller 21 kronblad.
Om du tittar närmare på solrosen ser du att fröna sitter i en spiral från mitten och ut mot blomkanten. Antalet frön i en sådan spiral går att hitta i Fibonaccis talföljd.
Grankotten följer samma idé om du tittar på fjällen underifrån. Romanesco och kronärtskocka likaså.
Solrosen har fler hemligheter. Om du tittar uppifrån och räknar bladen i varje varv så ser du att de kan hittas i Fibonaccis talföljd, nämligen 3 5 och 8.
När du studerar solrosorna kan du passa på att göra en bilduppgift om solrosor också. Den finns HÄR!
